Så, helgen är slut och jag har tappat suget på helgerna kan jag säga..
2 helger i rad har varit riktigt dåliga..
Vännerna är ju lyckan i dessa konstiga tider..
Som tur är så har förfesterna varit riktigt roliga..
Fredagen blev nyktert och leka fylletaxi åt alla vänner..
Lördagen blev upp tidigt för att åka o hämta Emil o Jesper ute i Hemsjö..

Sedan hem och packa ner alla mina grejor för att dra till Bella och färga hennes hår och göra iordning mig själv inför kvällen..
Förfesten var riktigt rolig, underbart folk och bara umgås..
Sedan blev det Stures vilket sög så det blev hotellet, fick även med mig min underbara syssling Robban..
Hotellet var mer givande, en stund iallafall..
Sen stod jag helt plötsligt ansikte mot ansikte med den enda människan jag försökt att undvika det senaste..
Och då kraschade det, eftersom jag redan såg i blick, fick höra i ord det jag egentligen vetat hela tiden, men som ändå var hårt att höra..
Då kommer vi till detta igen ”hur kunde jag vara så dum”..
Men, man måste göra misstag för att lära sig av dom..
Sedan träffade jag på alldeles för mycket folk som jag helst inte ville stöta på, inte när kvällen redan började gå åt helvete..
Tillslut fick jag sådan panik så jag bokstavligen sprang ut ifrån hotellet..

Gick hem och då kom nästa katastrof.. Inget jag tänker skriva om..
Kan säga att jag har ett lillfinger som gör ont och har aldrig sprungit så fort i hela mitt liv tror jag..
Fick ringt Emil som inte hörde ngt vad jag sa eftersom han fortfarande var kvar på hotellet så jag fick sända iväg ett sms snabbt..
Tog 5 minuter så var både Emil och Bank hos mig..
Och jag tackar dom tusen gånger om för att dom fanns hos mig då!

Varför ska all skit hände mig? Kanske borde skylla mig själv med tanke på att jag bestämde mig för att gå hem själv..
Vilket aldrig kommer hända igen om jag känner mina vänner rätt!
Nu låter allt kanske värre än vad det är, men vad jag upptäckte hos mig var en sida jag aldrig visat före..
Jag är visst tuffare än jag trodde.. Att jag klarade mig själv och helskinnad hem var helt otroligt..
Lustiga är att jag skrattar åt det.. Mest för att jag är stolt över mig själv som inte tappade fattningen..

Men men, nu är det tre dagar kvar sedan är det den ”underbara” julafton som alla längtar efter..
Sen blir det juldagsparty på hotellet.. Och nej jag ska inte gå hem tidigare eller själv..
Sen sticker vi, Norge here we come!

Kan behövas..

Så för att sammanfatta denna helgen så kan jag säga ”katastrof” men också ”uppvaknande”..
Skit händer, och det är bara att ta tag i det med en gång istället för att låta det gå..
Mitt horoskop sa idag att jag skulle ”face the fear and u will get u´r answer, in one way or the other”.. och titta så rätt det hade!
Stämde faktiskt ganska bra, fast jag fick mitt svar igår..
Det roliga i det hela är jag att aldrig fick svaret berättat för mig i ord, det räckte med en blick, och ”vi behöver prata”..
Så jag gav upp ganska fort för de orden sa allt..

Haha, ens problem känns ganska patetiska ibland, vilken tur att man kan skratta åt det då!

Emmelie