Mormor ringde och frågade mig om jag kunde köpa nyponsoppa och dextrosol till henne.
Och självklart kunde jag det.
Gick upp till henne och såg henne ligga i soffan, helt slut.
Hon har spytt hela dagen och varit helt slut, hon får inte i sig sina näringsdrycker, hon fick skippa röntgen imorgon.
Hon började gråta, det var då det slog mig, som att gå in i en vägg.
Mormor är verkligen sjuk.
När jag kom ut ifrån henne så började tårarna, och dom ville inte sluta.
1½ års tårar kom bara smygandes sådär för att bryta ut i en bomb tillslut..
Jag har alltid sett mig som en ganska stark människa, har alltid stått upp i alla situationer, men just nu känner jag mig så sjukt sårbar, mer än jag någonsin har känt mig, och när jag ser mormor må dåligt så tänker jag bara på morfar, och då blir jag verkligen ledsen.

Jävla skit, när ska det ta slut!

Emmelie